Bröllop!!!

Känslorna sprutar, nervositet, pirr… Atmosfären liksom dallrar av ceremoni, som musik som snart, men inte ännu kommer igång. Jag älskar bröllopsfotografering och har valt och såklart bett om lov att få uppmärksamma helgens vansinnigt häftiga fotosession på Högklint, i 8-10 m/s vind, stundtals lite regn – men massor av kärlek. Här har ni min bild, den enda som jag delar. En kanske foto-nördig bild, med en diagonal, snygg linje och fall in i bilden, ryggar, blommar och oskärpa. Ljuvlig. Varm men ändå kall.
Snart laddas batterierna inför nästa bröllop. Kanske – men bara kanske, kommer en, och endast en bild, därifrån. Vi får se. Grattis brudparet! 

“flash did not fire”…

… är en av de många delar av information som följer med en RAW-fil, som bildas när kameran liksom fotat. RAW eller NEF-formatet är en rå-data fil, där ingenting görs med bilden, till skillnad från t ex .jpg och liknande. Fördelarna är grymma. Att fota RAW ger möjligheter i efterbehandling eftersom så mycket mer information finns. Skuggor, högdagrar – ja rubbet är liksom “större”.

“Flash did not fire” handlar egentligen, tror jag, om ett mindre myteri. Kameran är förbannad och vill slänga upp blixten eftersom det jag fotar är ultra-mega-dunder-mörkt, tycker den. Den har rätt. Men här kommer jag och säger åt den att skärpa sig, vara öppen i 5 sekunder, ƒ6.3 och ha ISO50. Det reder den liksom inte ut riktigt, och markerar genom att säga i datafilen som kallas EXIF : Flash did not fire.

Extra kul blir det ju förstås när det jag fotar är “the mother of all flashes” och jävlar i min låda om den “fired”. På dessa 5 sekunder small det så det knakade i öronen. Bilden är tagen med 20 mm, och endast vagt beskuren. 20mm är väldigt, väldigt vidvinkligt och – för att fatta mig kort, den här busen till blixt var nära.

Njut – regndropparna på linsen kommer på köpet. 

Eureka!!!

Det är ju fantastiskt. Att plötsligt leka med nya verktyg och förhållningssätt i efterbehandlingen är fantastiskt. Perspektiven är riktiga. Den här typ av redigering skiljer sig på nästan alla sätt mot mina tidigare bilder av Vintergatan. Resultatet tycker jag ger en helt annan känsla, en helt annan mjukhet och lugn än mina andra. Det som skett är att jag jobbat mer med kontraster än med skärpa. Eftersom kontrast ger en effekt av skärpa är det egentligen samma sak, men bara mer lokalt, och mer försiktigt. Workflow är ungefär så här:
Exponering upp, camera raw-filter och de-haze, maska förgrund och jobba med färgerna och ljuset, måla in kontraster och ljus på v.g, och ett övergripande samt två filter från Nik Collection som gör mitt jobb snabbare och – faktiskt snyggare. Fantastiskt. Kamerans originalfil är mycket mer blaskig och mörk, men färgerna är alltså nästintill orörda, och mer faktiskt minskade. Ska finslipa lite till, sen är jag redo för höstens mörker… 

Jakten på NLC´s har börjat.

NLC, Noctilucent Cloues eller nattlysande moln är verkligen något att se fram emot i sommar. Molnen, som kan bli synliga runt timmen efter solnedgång, blir verkligen elektriskt blå, och rör sig långsamt högt uppe i atmosfären. Typ svinhögt upp i atmosfären. Vi märker skillnaden i rörelser när vi fotograferar dem, men rörelserna syns inte för ögat, iaf har inte jag sett det. Alltså – inte alls som norrsken.
Det är i alla fall mycket vackra moln och värda att kika efter…